Bakgrund
temperatur.nu har sedan 2001 samlat och presenterat temperaturdata från hela Sverige. Projektet startade i Linköping men kom på några få år att växa till att täcka stora delar av Sverige. I dag har temperatur.nu över 2 000 aktiva mätpunkter för luft- och vattentemperatur. De flesta drivs av frivilliga, och till det kommer öppna data från Trafikverket, SMHI och ett antal kommuner. Alla temperaturer uppdateras kontinuerligt, oftast med ett par minuters intervall. Du kan läsa mer om storyn bakom temperatur.nu här.
Över en halv miljon temperaturvärden samlas in och kvalitetsgranskas varje dygn och sedan starten har uppskattningsvis ca 4 miljarder temperaturer lagts till i databasen.
Under högsäsong har sajten drygt 50 000 unika besökare per månad och ungefär 500 000 sidvisningar. Många appar använder också temperatur.nu:s öppna API.
Sidan används även i arbeten på såväl gymnasienivå som högskolenivå. Ett par gånger har även Polisen använt data från temperatur.nu i utredningar av brott.
Vilka rapporterar temperaturer till temperatur.nu?
Det är lätt att rapportera till temperatur.nu, och det går på flera sätt. Läs mer om hur rapporteringen går till.
Merparten av dem som rapporterar temperaturer till temperatur.nu är privatpersoner, men det finns även företag, kommuner och skolor bland mätpunktsägarna. Ingen ersättning betalas till dem som bidrar, och många har till och med köpt utrustning av temperatur.nu för att kunna delta. Temperaturer hämtas även från Trafikverkets öppna data (ca 750 mätpunkter), från SMHI:s väderstationer (176 mätpunkter med mätserier ända från 1849), från SMHI:s mätningar av havstemperatur och från kommuner som mäter vattentemperaturen på sina badplatser.
Då projektet bygger helt på frivillighet är det svårt att ställa höga krav på mätmetoder eller val av utrustning och det är därför inte möjligt att på förhand validera mätmetod eller kvalitet på insamlad data för en enskild mätpunkt. Detta har lett till att kvaliteten på insamlad data varierar kraftigt. Vissa mätpunkter håller mycket hög kvalitet, men andra uppvisar problem i varierande grad.
Hur går insamlingen av data till?
För varje mätpunkt sparas bland annat följande för att kunna hämta temperaturen:
- Koordinater för var mätningarna sker
- Hur temperaturen rapporteras.
- En del mätpunkter skickar själva in temperaturer till temperatur.nu som då lagras i filer på servern
- För dem som rapporterar via Telldus Live eller Netatmo hämtas temperaturerna via tjänsternas API:er
- Temperatur.nu Reporter (v1, v2 och v2.5)
- LoRaWAN-sensorer via The Things Network, väderstationer med Wunderground-/Ecowitt-format och 1-Wire-system via owserver
- Öppna data från Trafikverket, SMHI och kommuner hämtas regelbundet och fördelas till respektive mätpunkt
- temperatur.nu kan även hämta information från hemsidor där temperaturer finns med
- Hur ofta mätpunkten ska uppdateras. Mätpunkter som själva skickar in värden behandlas direkt när ett nytt värde kommer. För övriga anpassas intervallet automatiskt efter hur ofta källan har nya värden, oftast 2–10 minuter.
På servern körs hela tiden ett antal parallella processer, spindeln, som letar efter mätpunkter som behöver uppdateras. När spindeln hittar en hämtas temperaturen, och går den att läsa in fortsätter den till nästa spännande steg: kvalitetssäkring! I genomsnitt behandlas drygt 6 temperaturvärden i sekunden.
Här kan du läsa mer om hur systemet bakom temperatur.nu är uppsatt.
Kvalitetssäkring av data (gäller luftmätningar)
Kvalitet är centralt på temperatur.nu och jag arbetar ständigt med att förbättra kvaliteten på den data som samlas in.
Kvalitetshöjning före insamling
Jag uppmanar alla mätpunktsägare att mäta i två väderstreck, eftersom det vanligaste problemet är att en sensor hamnar i direkt solljus. Det är oftast lättare att mäta i flera väderstreck än att bygga ett bra solskydd. Inga krav ställs på hur mätningarna ska ske i övrigt då det skulle orsaka ett stort bortfall av möjliga rapportörer.
Kvalitetshöjande åtgärder vid insamling
För att öka kvaliteten på de temperaturer som samlas in analyseras varje temperatur utifrån olika parametrar för att i så stor grad som möjligt automatiskt filtrera bort felaktiga temperaturer redan när de samlas in. Mottot är att det är bättre att ha luckor i mätningarna än felaktiga temperaturer i databasen.
Varje rapporterat temperaturvärde kontrolleras automatiskt i flera steg:
- Rimlighetskontroll mot grannar – Temperaturen jämförs med medianen av upp till 10 närliggande aktiva mätpunkter inom 20 km. Tillåten avvikelse anpassas efter antalet grannar, avståndet till dem, höjdskillnader och aktuell temperaturnivå. Vid kyla och stora höjdskillnader (t.ex. fjällstationer) tillåts större avvikelse eftersom inversioner och lokala kalluftsjöar kan ge naturliga skillnader på 10–20 °C. Att en mätpunkt är kallare än grannarna godtas lättare när solen står lågt (natt, morgon och kväll), eftersom kalluftsjöar då är vanliga, men inte mitt på dagen då det oftare betyder att grannarna har sol på sina givare.
- Förändringshastighet – Systemet kontrollerar att temperaturen inte förändras orealistiskt snabbt jämfört med föregående mätning. Den tillåtna förändringen beror på hur lång tid som gått sedan förra uppdateringen. Stigningar begränsas mer (0,4 °C per minut, dock alltid minst 2,5 °C) än fall (0,5 °C per minut, minst 4 °C), vilket bland annat fångar upp sensorer som träffas av direkt solljus.
- Extremvärden – Temperaturer över 50 °C eller under −50 °C klassas som ogiltiga.
- Stillastående värden – Om en mätpunkt rapporterar exakt samma temperatur i tre timmar markeras den som felaktig. Undantaget är när närliggande mätpunkter också har legat stilla, till exempel en vindstilla natt. Då godkänns värdet, men aldrig om det har stått still i mer än tolv timmar.
- Dubbelsensorer – Mätpunkter med två temperaturgivare jämförs automatiskt. Om en sensor fastnar på ett värde väljs den andra. Den lägsta temperaturen prioriteras för att motverka solpåverkan.
Värden som klarar kontrollerna går sedan genom ett dämpningsfilter: vid ändringar större än 0,2 °C flyttas det visade värdet 65 % av vägen mot det nya värdet vid varje uppdatering. Det ger stabilare värden och minskar kortvariga mätfel.
Kvalitetshöjande åtgärder efter insamling
Det är tyvärr inte ovanligt att mätpunkter utsätts för solinstrålning vid samma tidpunkt dag efter dag. Många gånger fångas detta upp redan när temperaturen samlas in, men om ”solspikarna” i mätserierna är små kommer analysen vid insamlingen inte att upptäcka felen. En gång i veckan körs därför en analys av senaste veckans insamlade data för respektive mätpunkt. Vid dessa analyser kan repetitiva små förändringar upptäckas. Mätpunktsägaren får då ett automatiskt mejl om att fel har upptäckts, med uppmaning om att om möjligt korrigera placeringen av sensorerna.
Kvalitetssäkring av vattentemperaturer
Vattentemperaturer ändras långsamt och kan inte jämföras med luftmätningar i närheten. De kontrolleras därför på andra sätt: värdet måste vara rimligt för årstiden, en givare som visar exakt samma värde i en vecka markeras som felaktig och mätningar som är äldre än två dygn visas inte.
Bidra till temperatur.nu du med!
Alla kan bidra med data till temperatur.nu – läs mer om hur du rapporterar.
Vem står bakom temperatur.nu?
Jag, Erik Freiholtz Jern, har drivit temperatur.nu som hobbyprojekt sedan starten 2001.
Eftersom sajten omsätter en del pengar är det av praktiska och skattemässiga skäl mitt företag, EFZ Holding AB, som juridiskt står bakom temperatur.nu och är personuppgiftsansvarigt.
Företagsinformation och kontaktuppgifter finns på sidan Kontakt.