På varje mätpunkt som har mätt i minst tre hela år visar temperatur.nu årsmedeltemperaturen, alltså medeltemperaturen för hela året. Det gäller ungefär 1 500 mätpunkter i hela Sverige: privata väderstationer, Trafikverkets vägväderstationer och SMHI:s väderstationer. Här förklarar vi hur årsmedlet räknas och vad du kan se.
Var hittar jag årsmedeltemperaturen?
På mätpunktens sida, i kortet Årsmedeltemperatur under grafen och de närliggande mätpunkterna. Välj Hoppa till högst upp på sidan för att komma dit direkt. Under rubriken står mätpunktens årsmedel för alla hela år, och i kortet årsmedlet för de tre senaste hela åren och hur innevarande år ligger till hittills jämfört med samma månader tidigare år. Två mätpunkter visar hela kortet för alla: Vinga (SMHI), där mätserien går tillbaka till 1849, och Linköping/Blästad, en privat väderstation som har mätt sedan 2007. På övriga mätpunkter ser prenumeranter hela historiken, och mätpunktsägare ser den för sin egen mätpunkt.
Hur räknas årsmedeltemperaturen?
I tre steg:
- Ett dygnsmedel räknas för varje dygn som har mätningar under minst 20 av dygnets timmar.
- Ett månadsmedel räknas som medlet av månadens dygnsmedel. Månaden räknas bara om den har minst 20 dygn med dygnsmedel.
- Årsmedlet är medlet av årets tolv månadsmedel. Ett år räknas bara om alla tolv månader räknas.
Vi räknar med månadsmedel i stället för att ta medlet av alla dygn direkt, eftersom ett glapp annars ger fel. Om en mätpunkt till exempel saknar två veckor i januari blir ett rakt medel av dygnen för varmt. Med månadsmedel väger varje månad lika mycket oavsett hur många dygn den har.
Varför saknas en del år?
Ett år visas bara när alla tolv månader har minst 20 dygn med mätningar. Har en mätpunkt varit trasig eller tyst en längre tid under året räknas inte året, eftersom årsmedlet då inte skulle gå att jämföra med andra år. Innevarande år visas inte som helt år förrän det är slut, men du ser hur det ligger till hittills.
I diagrammen Månad för månad och Alla år är månader som saknas och år som inte räknas markerade med en streckad ruta. Pekar eller trycker du på rutan ser du varför, till exempel vilken månad som har för få dygn med mätningar.
Vad betyder ”hittills i år”?
Medeltemperaturen för årets avslutade månader, jämförd med medlet för samma månader tidigare år på samma mätpunkt. Den visar om året hittills har varit varmare eller kallare än vanligt. Vi jämför med samma månader eftersom ett medel för januari–oktober alltid blir varmare än ett helt år, när november och december saknas.
Vad kan jag se med en prenumeration?
Med en prenumeration ser du hela historiken och kan gå på djupet:
- Alla år: årsmedlet för varje helt år som mätpunkten har mätt, med mätpunktens snittemperatur och ett tioårsmedel som visar trenden. Tioårsmedlet är för varje år medlet av tio år: fem år före, året självt och fyra år efter. Det visas när mätpunkten har minst 15 hela år och minst åtta av de tio åren räknas. För de äldsta SMHI-stationerna är det över 150 år.
- Månad för månad: varje månads medeltemperatur jämförd med snittet för samma månad tidigare år. Du kan bläddra mellan åren.
- År mot år: jämför två år månad för månad, till exempel i år mot ett kallt år på 1980-talet.
De tre senaste åren och raden om hur året ligger till hittills är fria för alla. Äger du en mätpunkt ser du alltid hela historiken för din egen mätpunkt.
Varför visas inget årsmedel för min mätpunkt?
Kortet visas när mätpunkten har minst tre hela år där alla månader har minst 20 dygn med mätningar. En ny mätpunkt får alltså kortet tidigast efter tre hela kalenderår. Har mätpunkten haft längre avbrott kan det dröja längre. Vattentemperaturer har inget årsmedel, eftersom de flesta badplatser bara mäts under sommaren.
Varför skiljer sig årsmedlet från SMHI:s station i närheten?
Det beror oftast på läget. En mätpunkt i en dalsänka blir kallare, och en mätpunkt i en stad eller nära en husvägg blir varmare. Höjden spelar också roll, ungefär 0,6 °C kallare per hundra meter. När vi jämförde årsmedlen för privata mätpunkter med närmaste SMHI-station låg nästan nio av tio inom en grad, efter att höjdskillnaden räknats bort. Det viktiga är att de flesta mätpunkter följer sina egna år mycket väl, så även en mätpunkt som ligger lite varmt visar rätt vilka år som var varma och kalla.
Vilken mätpunkt jämförs mätpunkten med?
Kortet jämför med den närmaste mätpunkten inom 25 km som har mätt i minst tio hela år och ligger högst 100 meter högre eller lägre. Ofta är det en av SMHI:s stationer. Finns ingen sådan mätpunkt visas ingen jämförelse.
För en mätpunkt som har mätt kortare tid än tre hela år visas också ett uppskattat årsmedel. Det är den närliggande mätpunktens snittemperatur, justerad med hur mycket varmare eller kallare den nya mätpunkten har varit under de månader båda har mätt. Uppskattningen visas när den nya mätpunkten har mätt minst sex olika månader, varav minst en vintermånad, och blir säkrare ju längre mätpunkten mäter.
Hur ofta uppdateras årsmedlet?
En gång per natt. Månadsmedlen för innevarande och föregående år räknas om varje natt, så att sena mätvärden och rättningar kommer med.